Titel: Delhis vackraste händer

Författare: Mikael Bergstrand

Originalets titel: Delhis vackraste händer (2011)

Eftersom jag gillar Indien blev jag lite nyfiken på denna bok då jag såg den på biblioteket. När jag läste på baksidan fastnade denna del av en mening så jag bara var tvungen att låna boken: “Delhis vackraste händer är en lika rolig som drabbande bok om hur det överrumplande mötet med Indien… ” För överrumplad blir man när man kommer till Indien för första gången, det vet jag av egen erfarenhet. Jag kastade mig inte över boken när jag väl kom hem, att historien handlar om en ganska så misslyckad figur som försöker haka sig fast i det förflutna var den största orsaken. Till slut tog jag lite sats och började läsa, och kunde inte sluta. Det handlar visserligen om loosern Göran Borg och hans i alla fall till en början förmåga att hamna i stillastående bakvatten, eller att allt blir värre och värre. Det som fick mig att inte fuskläsa i slutet var språket, lättläst och att historien flöt på utan att stanna upp vid alla tillfällen till självömkan. När jag kommit en bit längre fångade författarens bild av Indien mig. Detta var ett Indien som jag kände igen till viss del och tycker om samtidigt som det fortfarande är exotiskt och annorlunda. Det märks att författaren vet vad han skriver om samtidigt som han gillar att skriva.

Jag tycker mycket om denna boken så jag kommer att försöka få tag på den för att kunna läsa den fler gånger. Kanske letar jag också efter någon av hans andra böcker för att se om jag gillar dem med.