Moon Called – Patricia Briggs
Original title: Moon Called (2006)
Series: Mercy Thompson #1
Nästa bok i serien: Blood Bound
Publishing house: Ace Books

Mercy Thompson’s next-door neighbour is a werewolf.
She’s tinkering with a VW bus at her mechanic shop that happens to belong to a vampire.
But then, Mercy Thompson is not exactly normal herself… and her connection to the world of things that go bump in the nights is about to get her into a whole lot of trouble.

När jag gick in i bokaffären var mitt mål att hitta något nytt för mig, kanske hitta någon bok som jag inte hört talas om förut. Det här var den ena boken som fick följa med hem, den första boken i en urban fantasy-serie. Jag kan säga att jag är mycket nöjd med mitt bokval.

Läsaren kastas in i Mercys liv, på något sätt så känns detta annorlunda mot de flesta böcker som jag tidigare läst där man kastas rakt in i handlingen. I början kändes det som att jag hade missat någonting, det kändes lite som att det egentligen inte var den första boken i en serie utan att man kanske hade kunnat få information om huvudkaraktären någon annanstans innan. Men oklarheterna reddes ut under bokens gång och jag gillade sättet som boken var uppbyggd på, den saknade den här biten i början som introducerar allt man behöver veta om huvudpersonen på en gång. Istället fick man lära känna huvudpersonen bit för bit, ungefär som man lär känna en person på riktigt (bortsett från att man förmodligen inte följer med den personen överallt).

Jag tycker om den övernaturliga världen i boken. Det är mest varulvar som är fokuset i den här boken men det finns även häxor, feer och vampyrer med. Jag ser fram emot att lära känna den här världen mer.

Jag tycker om karaktärerna, jag tycker om Mercy. Hon är självständig och gör som hon vill. Det kändes inte som att hon gjorde alltför dumdristiga saker utan hon gjorde ändå vettiga saker. Om jag någon gång skriver en lista med kick-ass-tjejer i böcker så åker hon in på listan.

Jag tyckte väldigt mycket om den här boken och jag vill gärna läsa fortsättningen snart. Moon Calling får 4 av 5 stjärnor av mig.

I smiled at him, thanked him for the service, and wished him well. Love thy enemies, it says in the scriptures. My foster mother always added, “At the very least, you will be polite to them.”

– s. 18, Moon Called

I didn’t sneak over to the office door to listen in. I don’t make a practice of eavesedropping on private conversations. I don’t have to. I have very good hearing.

– s. 20, Moon Called